Frågor & Svar

• Vad kostar frakten?
• Vilka bestämmelser gäller för snökedjor till lastbil i vilka länder?
• Vad är brottlast, brottkraft, BF, BL och MBL? Skillnaden mellan brottlast och WLL
• Vad betyder LC, STF och SHF på spännband?
• Kan man beställa andra färger på spännband utöver det vi har på hemsidan?
• Vad betyder strecken på surrningsbanden?
• Behöver lyftredskapet kontrolleras?
• Behöver jag underhålla lyftredskapet?
• Hur många surrningar ska jag använda?
• Hur långa kättingben behöver jag till ett kättingredskap för att lyfta en last med en viss längd och bredd?
• Hur väljer jag rätt kättingdimension och klass (klass 8 eller klass 10) för mitt lyft?

Vad kostar frakten?

Order över 1500kr ex moms är fraktfritt inom Sverige.  Beställningar under 1500kr, lägg önskade varor i varukorgen och gå till kassan så ser du fraktkostnaden.
För fraktkostnader och fraktfria nivåer för leveranser utanför Sverige vänligen se Allmän Info

Vilka bestämmelser gäller för snökedjor till lastbil i vilka länder?

Norge 
Fordon med en bruttovikt som överstiger 3,5 ton måste ha snökedjor i fordonet från den 15 oktober till den 31 mars, 5 snökedjor (1 kedja till ett styrhjul och 4 kedjor till drivhjulen). Kör du lastbil med släp/trailer måste 2 extra kedjor medtagas till släp/trailer.

För bilar med totalvikt som understiger 3,5 ton skall det medföras minst 3 snökedjor (1 st. styrkedja passande bilens framhjul samt 2 st kedjor passande bilens drivhjul)

Sverige
Alla tunga fordon, oberoende av nationalitet, måste ha vinterdäck eller motsvarande utrustning under perioden 1 december till 31 mars. Som motsvarande utrustning godkänns bland annat slirskydd och snökedjor

Österrike 
Snökedjor skall medföras i fordonet som passar till minst två drivhjul från den 1 november till den 15 april.

Vad är brottlast, brottkraft, BF, BL och MBL? Skillnaden mellan brottlast och WLL

Brottlast, brottkraft, BF (Breaking Force), BL (Breaking Load) och MBL (Minimum Breaking Load) är begrepp som används för att beskriva den belastning där en produkt riskerar att brista eller gå sönder under kontrollerade provförhållanden. Begreppen förekommer på allt från stållinor, schacklar och lyftkätting till spännband, rundsling och annan utrustning för lyft och lastsäkring.

Det är viktigt att förstå att brottlasten inte är samma sak som den tillåtna arbetslasten. Brottlasten beskriver produktens maximala hållfasthet innan brott uppstår, medan användaren alltid ska utgå från produktens angivna WLL (Working Load Limit) eller LC (Lashing Capacity) beroende på användningsområde.

Vad betyder BF, BL och MBL?

Begreppen används ofta synonymt men kan skilja sig något mellan olika tillverkare:

• BF (Breaking Force) = Brottkraft
• BL (Breaking Load) = Brottlast
• MBL (Minimum Breaking Load) = Garanterad lägsta brottlast

MBL används ofta för stållinor, syntetiska rep och marina produkter där tillverkaren garanterar att brottlasten aldrig understiger det specificerade värdet.

Varför ska man inte använda brottlast vid dimensionering?

Brottlasten är uppmätt under kontrollerade testförhållanden i laboratoriemiljö. I verkligheten påverkas utrustningen av exempelvis:

• Slitage
• Korrosion
• UV-strålning
• Smuts och kemikalier
• Ryckbelastningar
• Snedbelastning
• Böjning över för liten radie
• Felaktig användning

Av säkerhetsskäl används därför säkerhetsfaktorer som reducerar den tillåtna arbetslasten långt under produktens brottlast.

Exempel på skillnaden mellan brottlast och WLL

Anta att en schackel har:

• Brottlast: 30 ton
• Säkerhetsfaktor: 6:1

Den tillåtna arbetslasten (WLL) blir då:

30 ton ÷ 6 = 5 ton

Trots att schackeln inte går sönder förrän vid cirka 30 ton får den alltså endast användas för lyft upp till 5 ton.

Vad är WLL?

WLL står för Working Load Limit och anger den maximala last som produkten är konstruerad och godkänd för vid normal användning.

För lyftutrustning är WLL det viktigaste värdet att utgå ifrån. Det gäller exempelvis:

• Schacklar
• Rundsling
• Bandsling
• Lyftkätting
• Lyftöglor
• Kranblock
• Lyftok

När det gäller lyft ska man alltid dimensionera efter WLL och aldrig efter brottlast.

Vad gäller för lastsäkring?

Inom lastsäkring används normalt inte WLL utan istället LC (Lashing Capacity).

LC anger den maximala lastsurrningskapaciteten hos exempelvis:

• Spännband
• Kättingsurrningar
• Lastsäkringssystem

Vid beräkning av lastsäkring enligt EN 12195-1 används LC tillsammans med STF, SHF, friktion och surrningsmetod. Inte heller här ska brottlasten användas som dimensionerande värde.

Sammanfattning

Brottlast, brottkraft, BF, BL och MBL beskriver den belastning där en produkt går sönder under testförhållanden. Dessa värden används främst av tillverkare för konstruktion, provning och certifiering.

Som användare ska du däremot alltid utgå från:

• WLL för lyftprodukter
• LC för lastsäkringsutrustning

Att dimensionera efter brottlast kan innebära allvarliga säkerhetsrisker. Följ därför alltid produktens märkning, tillverkarens instruktioner och gällande standarder för lyft och lastsäkring.

Vad betyder LC, STF och SHF på spännband?

När du ska välja spännband för lastsäkring stöter du ofta på begreppen LC, STF och SHF. Dessa värden är avgörande för att kunna beräkna hur många spännband som krävs för att säkra gods enligt standarden EN 12195-1.

Många förväxlar dessa begrepp, men de beskriver olika egenskaper hos ett spännband och dess spännare.

Att förstå skillnaden mellan LC, STF och SHF hjälper dig att välja rätt utrustning, uppfylla lagkraven och transportera gods säkert.

Vad betyder LC?

LC står för Lashing Capacity, vilket på svenska brukar översättas till surrningskapacitet.

LC anger den maximala tillåtna kraft som ett spännband får belastas med vid lastsäkring.

LC anges normalt i daN (dekanewton) där:

• 1 daN ≈ 1 kg kraft
• 1 000 daN ≈ 1 ton kraft

Exempel

Ett vanligt 50 mm spännband kan vara märkt:

LC 2 500 daN

Det innebär att bandet är godkänt att belastas med upp till 2 500 daN vid direktsurrning.

LC används främst vid:

• Direktsurrning
• Krysssurrning
• Grimsurrning
• Loopsurrning

Vid dessa surrningsmetoder är det LC-värdet som ligger till grund för beräkningen.

Vad betyder STF?

STF står för Standard Tension Force.

På svenska brukar detta beskrivas som:

Förspänningskraften som spännbandets spännare kan skapa.

Det är STF-värdet som används när man beräknar:

• Överfallssurrning
• Friktionssurrning

STF anger hur hårt lasten pressas mot underlaget när spännbandet spänns.

Ju högre STF-värde desto större friktion skapas mellan lasten och flaket.

Exempel

Märkning:

STF = 350 daN

Det betyder att spännaren kan generera en standardiserad förspänningskraft på 350 daN.

Vid överfallssurrning används ofta formeln:

Antal band = Lastens vikt ÷ (STF × friktionsfaktor × olika säkerhetsfaktorer)

Därför är STF ofta det viktigaste värdet när man räknar antal spännband.

Vad betyder SHF?

SHF står för Standard Hand Force.

Det anger den handkraft som används när STF-värdet mäts.

Enligt standarden anges SHF normalt till:

50 daN

Vilket motsvarar cirka:

• 50 kg dragkraft
• cirka 500 N

Varför är SHF viktigt?

Två olika spännare kan ha samma SHF men skapa olika STF.

Det beror på att:

• spärrmekanismen kan vara olika effektiv
• handtagens längd kan skilja sig
• konstruktionen kan ge olika utväxling

Ett högre STF-värde vid samma SHF innebär därför oftast en effektivare spännare.

Hur hänger LC, STF och SHF ihop?

Tänk så här:

LC

Talar om hur mycket kraft spännbandet klarar.

STF

Talar om hur mycket förspänning som skapas i bandet.

SHF

Talar om hur hårt användaren drog i handtaget när STF-värdet uppmättes.

Exempel på märkning av ett spännband

På etiketten kan det stå:

• LC: 2 500 daN
• STF: 350 daN
• SHF: 50 daN

Det betyder:

• Spännbandet har en surrningskapacitet på 2 500 daN.
• Spännaren skapar 350 daN förspänningskraft.
• Detta uppnås när användaren belastar handtaget med 50 daN.

Vilket värde är viktigast?

Det beror på surrningsmetoden.

Vid överfallssurrning

Det viktigaste värdet är:

✅ STF

eftersom förspänningskraften skapar friktionen som håller lasten på plats.

Vid direktsurrning

Det viktigaste värdet är:

✅ LC

eftersom spännbandet då arbetar direkt mot de krafter som försöker förflytta lasten.

Vanliga missförstånd

"LC är brottlasten"

Nej.

LC är den tillåtna surrningskapaciteten.

Brottlasten är betydligt högre.

"Två band med samma LC ger alltid samma lastsäkring"

Nej.

Två spännband kan ha samma LC men olika STF.

Vid överfallssurrning kan därför ett band med högre STF ge bättre lastsäkring.

"Jag behöver bara titta på bandbredden"

Nej.

Bandbredden säger inte allt om bandets prestanda.

Kontrollera alltid:

• LC
• STF
• SHF
• Tillverkningsstandard
• Märkning enligt EN 12195-2

Sammanfattning

Begrepp	Betydelse	Används främst för
LC	Lashing Capacity (surrningskapacitet)	Direktsurrning
STF	Standard Tension Force (förspänningskraft)	Överfallssurrning
SHF	Standard Hand Force (handkraft)	Referensvärde för STF

Kom ihåg: Vid överfallssurrning är STF oftast det viktigaste värdet eftersom det avgör hur mycket friktion som skapas mellan lasten och underlaget. Vid direktsurrning är LC det avgörande värdet eftersom det beskriver hur stor surrningskraft spännbandet klarar.

Kan man beställa andra färger på spännband utöver det vi har på hemsidan?

Vi kan levera många olika färger på spännband, kontakta oss för dialog! 

Vad betyder strecken på surrningsbanden?

Ni vet väl att sträcken på surrningsbanden inte längre har någon betydelse! Det är enbart vad som står på etiketten som gäller när man räknar ut vilka och hur många spännband som ska användas. Använd enklast TYAs lathund för att räkna ut - TYAs Lathund om lastsäkring kan ni beställa här. Behövs det större inspänningskraft välj Ergo surrning med långt handtag, med den får du minst 40% högre inspänningskraft jämfört med standard surrning. Är friktionen låg mellan godset och lastbäraren kan man addera friktionsmatta av gummi för att markant höja friktionen och därmed minska antal spännband ni använder.

Behöver lyftredskapet kontrolleras?

Säkra lyft förutsätter användning av godkända och certifierade produkter, korrekt handhavande samt noggrant utförda kontroller av lyftutrustningen innan användning. Alla våra lyftredskap och lyftanordningar är godkända och certifierade enligt gällande säkerhetsstandarder. För att ytterligare säkerställa en trygg arbetsmiljö rekommenderar vi att alltid utföra noggrant handhavande och regelbundna kontroller av lyftutrustningen innan varje användning av kompetent personal.

Behöver jag underhålla lyftredskapet?

En lyftanordning eller lyftredskap ska löpande underhållas och genomgå regelbundna kontroller för att förebygga olyckor vid lyftarbete. I AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning, beskrivs arbetsgivarens ansvar för underhåll och kontroll av arbetsutrustning.

 I kapitel 1, §§ 15–19, stadgas arbetsgivarens ansvar för att säkerställa att arbetsutrustning är i säkert skick genom korrekt underhåll och löpande kontroller. Arbetsgivaren ska kontinuerligt underhålla och säkerställa att arbetsutrustningen hålls i ett säkert skick. Detta inkluderar att hålla underhållsjournaler uppdaterade och att genomföra kontroller efter installation, ombyggnad, olyckor eller längre stillestånd. Regelbundna inspektioner och prov ska genomföras för utrustning som slits eller utsätts för andra påfrestningar som kan påverka säkerheten. Resultaten från dessa kontroller ska dokumenteras, och vid behov vidtas lämpliga åtgärder för att åtgärda eventuella brister. Om arbetsutrustningen används utanför företaget ska ett bevis på senaste kontrollen alltid följa med utrustningen.

 Föreskrifterna i AFS 2023:11 träder i kraft 1 januari 2025.

Hur många surrningar ska jag använda?

Som en enkel lathund och vägledning har vi skapat en kalkylator.  

Observera: OBS! Detta är en första testutgåva. Denna kalkylator är endast ett vägledande hjälpmedel. Resultatet utgör inte ett lastsäkringsintyg och ersätter inte utbildning, yrkeskunskap eller kontroll av den verkliga lasten. Användaren ansvarar alltid för att lasten säkras enligt gällande regler, TSFS 2017:25, EN 12195-serien samt övriga tillämpliga krav. Vi rekommenderar att beräkningarna verifieras med hjälp av TYAs lathund och relevant lastsäkringsutbildning.

Kalkylatorn ska inte användas för

• fordon och maskiner på hjul eller band, eftersom däck, band och fjädring gör att spänningen inte bibehålls och friktionen är osäker
• gods som kan deformeras, rulla, sätta sig eller flytta sig inbördes, som löst gods, fat, rör och vätskor
• gods som ska direktsurras (till exempel med kätting), loop- eller fjädersurras
• last i flera lager där friktionen mellan lagren ska räknas in
• fordon med totalvikt 3 500 kg eller lägre

Sådan last ska bedömas separat, till exempel enligt tillverkarens transportanvisning eller med lastsäkringsintyg (TSFS 2017:25, 12–13 §§).

Lastsäkringskalkylator Version 2.1

Beräkningsunderlag: SS-EN 12195-1:2010 med rättelserna AC:2013 och AC:2014 (båda ändrar enbart figur 8 för diagonalsurrning) samt TSFS 2017:25. Surrningsutrustning ska vara märkt enligt SS-EN 12195-2.
Kalkylatorn räknar per sektion (en lastenhet eller en rad av lastenheter). Den kontrollerar glidning, blockering, stabilitet och tippning för överfallssurrning (friktionssurrning).

1. Fordon

Fordonets totalvikt

Över 3 500 kg 3 500 kg eller lägre

SS-EN 12195-1 gäller inte fordon med totalvikt på 3 500 kg eller lägre.

2. Gods och tyngdpunkt (per sektion)

Sektionens vikt (kg)

Vikten av den sektion som surrningarna ska hålla.

Längd i färdriktningen (mm)

Bredd på en lastenhet (mm)

Höjd (mm)

Tyngdpunktens höjd över flaket (mm)

Använd verklig tyngdpunkt om den är känd. Halva höjden får bara användas som uppskattning för homogent gods. Tyngdpunkten antas ligga mitt i längd- och breddled.

Antal lastenheter i sidled (rader)

Används vid sidotippning av instabila rader (EN 12195-1, 5.4.3.2).

Inre friktion μ_i = 0,25 mellan raderna kan säkerställas (självbärande enheter eller tryckfast emballage). Gäller bara vid fler än en rad.

Standarden tillåter inre friktion bara om den kan säkerställas. Rader av fat och liknande ska i regel inte räknas så. Utan kryssning räknas rader utan inre friktion (fler surrningar).

Antal likadana sektioner

Totalantalet blir antalet per sektion gånger detta tal.

Sektionstyp

Fristående lastenhet Sektion i en rad av sektioner

Styr minimiantalet surrningar: fristående enhet minst 2 (EN 12195-2 B.1, "ett par"), sektion i rad minst 1 (jfr EN 12195-1 exempel A.3).

3. Underlag och friktion

Kontaktytorna är sopade och fria från olja, fett, frost, is och snö

Annars får högst μ = 0,2 användas (EN 12195-1, 6.1 och TSFS 2017:25 bilaga 1).

Materialkombination i kontaktytan

Sågat trä – plywood/laminat – 0,45 Sågat trä – räfflad aluminium – 0,40 Sågat trä – krympfilm – 0,30 Sågat trä – rostfri stålplåt – 0,30 Hyvlat trä – plywood/laminat – 0,30 Hyvlat trä – räfflad aluminium – 0,25 Hyvlat trä – rostfri stålplåt – 0,20 Plastpall – plywood/laminat – 0,20 Plastpall – räfflad aluminium – 0,15 Plastpall – rostfri stålplåt – 0,15 Stålhäck – plywood/laminat – 0,45 Stålhäck – räfflad aluminium – 0,30 Stålhäck – rostfri stålplåt – 0,20 Grov betong – sågade träreglar – 0,70 Slät betong – sågade träreglar – 0,55 Friktionsmatta av gummi – 0,60 Annat material eller friktionsmatta med intyg (ange μ) Kombinationen saknas och kan inte styrkas – 0,20

Värden enligt tabell B.1 i EN 12195-1 (bilaga 1 i TSFS 2017:25), gäller torra eller våta men rena ytor. Högre värden än 0,2 för kombinationer som saknas i tabellen kräver intyg, t.ex. friktionsprov.

Intygat friktionstal μ (fylls i bara om du valt "Annat material eller friktionsmatta med intyg")

4. Förstängning (blockering)

Ange bara förstängning som ligger an mot lasten. Det sammanlagda fria utrymmet får vara högst 15 cm (TSFS 2017:25, 16 §). Fordonsdelens hållfasthet ska vara styrkt genom märkning eller certifikat (14–15 §§), t.ex. framstam enligt EN 12642.

Framåt

Ingen förstängning Förstängd

Fyll i fälten nedan bara om förstängd.

Hållfasthet BC (daN) Fritt utrymme (cm) Förstängningens höjd (mm)

Bakåt

Ingen förstängning Förstängd

Fyll i fälten nedan bara om förstängd.

Hållfasthet BC (daN) Fritt utrymme (cm) Förstängningens höjd (mm)

Åt sidorna

Ingen förstängning Förstängd

Fyll i fälten nedan bara om förstängd.

Hållfasthet BC (daN) Fritt utrymme (cm) Förstängningens höjd (mm)

5. Surrningsutrustning

STF per surrning (daN)

Standardförspänningskraft vid SHF = 50 daN (500 N), så som den står på etiketten. Måste ligga mellan 0,1 och 0,5 gånger LC.

LC per surrning (daN)

Används för att kontrollera STF och vid tippberäkning (F_T = 0,5 · LC).

Vertikal surrningsvinkel α (grader)

Vinkeln mellan flaket och bandet. Under 30° stoppar kalkylatorn (branschråd), under 75° visas en varning.

STF står angiven på surrningens etikett

Bara band med STF på etiketten får användas till friktionssurrning (EN 12195-2, B.2).

Beräkna lastsäkring

Indata har ändrats sedan beräkningen. Resultatet nedan gäller de tidigare värdena. Klicka på Beräkna för att uppdatera.

Mata in värden och klicka på Beräkna.

Kalkylatorn är ett vägledande beräkningshjälpmedel och ersätter inte transportörens, förarens, lastarens eller lastsäkringsansvariges bedömning. Resultatet förutsätter ett styvt gods, korrekt angiven tyngdpunkt, lämpliga och godkända surrningspunkter, oskadad utrustning och ett underlag med angiven friktion. Alla ekvationer förutsätter symmetrisk surrning (EN 12195-1, 5.1). Gods som kan deformeras, rulla, vandra, sätta sig eller delas upp måste bedömas separat, och för last som inte omfattas av standarderna krävs lastsäkringsintyg enligt 12–13 §§ i TSFS 2017:25. Bestämmelserna i 11–16 §§ gäller bara tunga lastbilar, tunga bussar, vissa traktorer och släpvagnar över 3,5 ton; 7–10 §§ gäller alla fordon.

Version 2.1 · programmet har inte startat

Hur långa kättingben behöver jag till ett kättingredskap för att lyfta en last med en viss längd och bredd?

Att välja rätt benlängd på ett kättingredskap är viktigt för både säkerhet och kapacitet. Om kättingbenen är för korta ökar vinkeln mot lasten, vilket leder till högre belastning i varje ben och minskad lyftkapacitet.

Som tumregel bör vinkeln mellan kättingbenet och lodlinjen (β-vinkeln) inte överstiga 45°. Vid större vinklar ökar krafterna snabbt i redskapet.

För att beräkna minsta rekommenderade benlängd behöver man känna till:

Lastens längd

Lastens bredd

Placeringen av lyftpunkterna

Vid ett symmetriskt lyft där toppöglan befinner sig över lastens centrum och där man vill hålla maximalt 45° vinkel från lodlinjen kan benlängden beräknas automatiskt med vår kalkylator.

Exempel

Om lasten är:

2,0 meter lång

1,0 meter bred

blir den minsta teoretiska benlängden cirka:

1,58 meter

Vi rekommenderar då att välja:

1,6 meter kättingben

Beräkna direkt

Beräkna minsta benlängd för kättingredskap

Ange lastens längd och bredd i meter. Kalkylatorn beräknar minsta benlängd vid 45° från lodlinjen.

Längd (m)

Bredd (m)

BERÄKNA

Minsta benlängd

-

Rekommenderad längd

-

Centrum till hörn

-

Hur väljer jag rätt kättingdimension och klass (klass 8 eller klass 10) för mitt lyft?

Att välja rätt kättingdimension är avgörande för ett säkert lyft. Rätt dimension beror bland annat på:

• Lastens vikt
• Antal kättingben (1-part, 2-part eller 3-4-part)
• Lyftvinkel
• Kättingklass (klass 8 eller klass 10)

För att göra det enklare har vi tagit fram en kalkylator som hjälper dig att välja lämplig kättingdimension baserat på önskad WLL (Working Load Limit), antal parter och lyftvinkel.

Använd kalkylatorn nedan för att hitta lämplig dimension i både klass 8 och klass 10.

Välj rätt kättingredskap

Ange WLL, antal parter, kroktyp och längd. Resultatet visar rekommenderad dimension i både klass 8 och klass 10 samt genererat artikelnummer.

Antal parter 1-part 2-part 3-part 4-part

Vinkel β 0-45° 45-60°

Minsta WLL (ton)

Kroktyp Säkerhetskrok (SK) Spärrkrok (SP)

Förkortningskrok Nej Ja

Effektiv längd (m)

Klass 8

-

Klass 10

-

Resultatet är vägledande. Kontrollera alltid märkbricka, WLL, lyftvinkel, tyngdpunkt och gällande regler före lyft.

Vad betyder WLL?

WLL (Working Load Limit) är den maximala tillåtna arbetslasten för ett lyftredskap vid normal användning.

WLL får aldrig överskridas och ska alltid väljas utifrån den tyngsta last som ska lyftas.

Hur påverkar lyftvinkeln ett kättingredskap?

Ju större vinkeln blir mellan kättingbenet och lodlinjen (β), desto större belastning uppstår i varje kättingben.

Därför används normalt två vinkelområden:

• 0-45° från lodlinjen
• 45-60° från lodlinjen

När vinkeln ökar minskar redskapets tillåtna lyftkapacitet.

Kättingredskap ska inte användas med större vinkel än 60° från lodlinjen.

Exempel

Exempel 1

Du behöver:

• 2-partigt kättingredskap
• WLL 2 ton
• Vinkel 0-45°

Lämpliga alternativ kan vara:

Klass	Dimension	WLL
Klass 8	8 mm	2,8 ton
Klass 10	6 mm	2,0 ton

Exempel 2

Du behöver:

• 3-4-partigt kättingredskap
• WLL 14 ton
• Vinkel 0-45°

Lämpliga alternativ kan vara:

Klass	Dimension	WLL
Klass 8	16 mm	17 ton
Klass 10	13 mm	14 ton

Är klass 10 alltid bättre än klass 8?

Nej.

Klass 10 ger högre lyftkapacitet vid samma dimension och gör det ofta möjligt att använda ett lättare redskap. Det är en stor fördel när redskapet används ofta eller behöver hanteras manuellt.

Klass 8 har samtidigt flera egenskaper som fortfarande gör den mycket populär inom industri, verkstad, processindustri, offshore och tung materialhantering.

Fördelar med klass 8 kan vara:

• Hög duktilitet
• Tydligare deformation vid överbelastning
• Mycket robust konstruktion
• Ofta uppskattad i tuffa industriella miljöer
• Generellt goda egenskaper vid högre arbetstemperaturer

Vid kraftig överbelastning tenderar klass 8 ofta att deformeras och töjas synligt innan brott sker. Det kan göra det lättare att upptäcka att redskapet har utsatts för överlast och ska tas ur drift.

Klarar klass 8 högre temperatur än klass 10?

Generellt kan klass 8 ofta vara ett bättre val i miljöer med förhöjda temperaturer.

Många tillverkare anger mindre reduktionsfaktorer för klass 8 än för klass 10 vid högre temperaturer. Exakta värden varierar dock mellan olika tillverkare, kättingsystem och komponentserier.

Därför ska alltid:

• tillverkarens belastningstabeller
• temperaturtabeller
• produktdokumentation

följas för det aktuella redskapet.

Vid arbete i förhöjda temperaturer rekommenderar vi alltid att ni kontaktar oss för råd kring korrekt dimensionering.

När bör jag välja klass 8?

Klass 8 är ofta ett bra val när:

• Robusthet prioriteras
• Redskapet används i tuff industrimiljö
• Högre temperaturer förekommer
• Viktbesparing inte är avgörande
• Företaget redan standardiserat på klass 8

När bör jag välja klass 10?

Klass 10 är ofta ett bra val när:

• Hög kapacitet önskas
• Redskapets egenvikt ska minimeras
• Ergonomi är viktigt
• Redskapet används frekvent
• Mindre dimensioner eftersträvas

Behöver du hjälp att välja rätt kättingredskap?

Är du osäker på vilken kättingdimension eller kättingklass som passar din applikation hjälper vi gärna till.

Skicka gärna:

• Lastens vikt
• Antal lyftpunkter
• Benlängd
• Lyftvinkel
• Användningsområde

så hjälper vi dig att välja rätt kättingredskap, komponenter och WLL för ett säkert lyft.